#21 Barn som säger nej

Har du ett barn som ofta säger NEJ? Som inte gör det som du säger eller föreslår.

Då har du säkert gjort som jag och provat att trycka på med mer krav och fler regler. Hjälpte det? Om inte vill jag bidra med ett förslag på hur du kan få ditt barn att säga JA lite oftare.

Egen stark vilja

Vuxna med egen stark vilja ser vi som något positivt. Men barn med egen stark vilja? Det tycker vi blir problematiskt och provocerande. Hen lyder ju inte. Vi utgår ifrån att barnet kan – om hen vill. Och så lägger vi en moralisk aspekt uppe på alltihop. När det händer gång på gång kallar vi det för trots.

Men är det egentligen trots? Får många år sedan fick jag min viktigaste insikt någonsin. Alla barn vill – om de kan. Så när mitt barn hela tiden säger nej – vad beror det på? Vad är det som hen inte kan?

Om barnet har adhd, autism eller någon annan npf-diagnos kan en förklaring vara att hen är inflexibel och har svårt att beräkna vad som ska hända. Då blir det alltför otryggt och oförutsägbart att säga ja. Även när det är något som låter lockande. Bäst jag säger nej.

Pedagogik istället för krav

Om mitt barn vill, men inte kan – då hjälper inte mer regler och mer krav. Barnet behöver inte träna sig i att vara lydig. Hen behöver träna sig i att vara självständig och ta bra beslut. Under tiden barnet tränar på detta, då kan vi stödja hen genom att använda tydliggörande pedagogik.

I förra blogginlägget skrev jag om vardagen för den som ser många detaljer men har svårt att få ihop en begriplig helhet. En vardag som många med autism har och som innebär ett krävande arbete som kan liknas vid att hela tiden vara tvungen att lägga ett 1000-bitars pussel.

Med tydliggörande pedagogik kan du hjälpa ditt barn att lägga pusslet. Det handlar om att synliggöra och konkretisera information och beslutsalternativ. Presentera två alternativ som barnet får välja mellan genom att besvara (helst visuellt) de sju viktiga frågorna:

vad ska jag göra?
varför?
med vem?
när?
hur?
var?
vad händer sen?

Barnet kan nu med mindre ansträngning och energiåtgång skapa begriplighet och förutsägbarhet i de två alternativen. Motivation samt känsla av delaktighet och meningsfullhet ökar. Det blir enklare för barnet att fatta sitt beslut. Antalet nej kommer att minska. Antalet ja ökar.

Trotset bleknar

Så länge du utgår ifrån att det är trots (barnet kan om hen vill) och försöker tvinga med hjälp av morot eller piska – då upprätthåller du oönskade beteenden.

Men när du byter förhållningsätt till att barnet vill om hen kan – då bleknar trotset. Hur kommer det sig? Jo, därför att du blir nyfiken på att förstå behovet bakom nej:et och för att du under tiden som barnet tränar sig i att självständigt fatta bra beslut, stödjer hen.

Resultatet

Ditt barn utvecklar sin förmåga till självständighet och ni stärker er relation. Dessutom ger du barnet möjlighet att lyckas och känna sig nöjd vilket bygger självkänsla och självförtroende.

Inte illa, eller hur? Jag hoppas att du vill testa!

Boel Olin
/din guide till en fungerande vardag med npf

Kategorier: Fungerande vardag med npf, Goda relationer, Hjälpsamma strategier, Jag själv